Yrken inom vård- och omsorg

Vilket passar dig? Alla löner är hämtade från SCB.

Undersköterska

Som undersköterska består ditt jobb av att ta hand om sjuka människor eller stötta människor som har svårt att klara sig själva i vardagen. Arbetsuppgifterna och arbetsplatserna varierar, men omsorg och omvårdnad är alltid kärnan.

Du kan exempelvis jobba på ett äldreboende eller på hemtjänsten. Där får du komma hem till människor och hjälpa dem klara av vardagliga bestyr, som att sköta hygienen, gå ärenden, lägga om sår eller ta mediciner. Om du jobbar på sjukhus kan det handla om att hjälpa patienterna att tvätta sig och klä på sig. Du jobbar också med att bädda, dela ut mat, kontrollera temperaturer, mäta blodtryck, ta prover, lägga om sår och fylla på material i förråden. Dessutom ser du till att allt är rent och snyggt.

I Sverige finns cirka 250 000 undersköterskor. Det gör det till Sveriges vanligaste yrke!

Läs mer om yrket här.

Sjukgymnast/Fysioterapeut

Som fysioterapeut är du specialiserad på människans rörelseförmåga. Du hjälper dina patienter att behålla eller få bättre hälsa med rörelse och fysisk aktivitet. De kan till exempel ha ont i ryggen, ha svaga muskler, vara stela, ha idrottsskador, ha dålig kondition eller andningsbesvär. Tillsammans med patienten bestämmer du målet med behandlingen. Arbetsmetoderna är olika, men det är vanligt att kombinera träning, smärtbehandling och beteendeförändring.

Du blir fysioterapeut på universiteten eller högskolornas fysioterapeutprogram. Utbildningen är tre år. Om du läser ytterligare ett år kan du ta masterexamen i sjukgymnastik.

Läs mer om yrket här.

Sjuksköterska

Som sjuksköterska ansvarar du för att medicinska ordinationer blir gjorda och att patienterna får den omvårdnad de behöver. Det är du som sjuksköterska som leder och planerar omvårdnadsarbetet, sköter medicinering, provtagning, sårvård, undersökningar och för journalanteckningar över patienternas tillstånd. Exakt vad du gör kan variera beroende på var du jobbar och om du är specialistsjuksköterska eller inte. Grundutbildade sjuksköterskor arbetar ofta på sjukhusens vårdavdelningar, inom den kommunala äldreomsorgen, på vårdcentraler eller privata läkarmottagningar. Specialistsjuksköterskor har fördjupade kunskaper inom ett område och kan exempelvis jobba med anestesisjukvård (bedövning och narkos i vid operationer), intensivvård, operationer, kirurgisk vård, medicinsk vård eller vård av äldre.

För att bli sjuksköterska så krävs det vidare studier efter gymnasiet.

Läs mer om yrket här.

Personlig assistent

Som personlig assistent ger du stöd i vardagen till personer som har en funktionsnedsättning. En personlig assistent kan kompensera många olika typer av funktionsnedsättningar. Det kan till exempel vara rörelsenedsättning, syn- eller hörselnedsättningar, eller en intellektuell funktionsnedsättning.

Som assistent hjälper du personen att ta hand om sig själv och leva sitt liv som den själv vill. I arbetet ingår att smälta in i vardagen, och göra saker på det sätt som personen vill eller själv skulle ha gjort. Det kan gälla mat, hygien eller att sköta hemmet. Men det handlar ofta också om att hjälpa personen att vara förälder, sköta sitt arbete, ägna sig åt fritidsintressen eller studera. Du kan vara med under arbetsdagen eller följa med på olika fritidsaktiviteter, som ett föräldramöte eller middag hos vännerna.

Läs mer om yrket här.

LSS-handläggare

Som LSS-handIäggare jobbar du med att utreda och bedöma vilka insatser som personer med funktionsnedsättning har rätt till enligt lagen. Målet är att personerna ska få möjlighet att leva ett så självständigt liv som möjligt.

LSS står för “Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade” och ger rätt till tio insatser för särskilt stöd och service. Det kan vara rådgivning, personlig assistans, ledsagare, kontaktperson, stödfamilj, avlösarservice i hemmet, korttidsvistelse, korttidstillsyn, familjehem, bostad med särskild service eller daglig verksamhet. Insatserna kan vara avgörande för personens livskvalitet. De kan också vara ett stort stöd för anhöriga i vardagen.

Har ofta en skiftande utbildningsbakgrund. Många är utbildade socionomer, andra har beteendevetenskaplig utbildning.

Läs mer om yrket här.

Stödassistent

Som stödassistent jobbar du med personer som beviljats insatser enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade – LSS. Arbetet innebär att ge pedagogiskt stöd och omsorg för att främja den enskildes förmågor och självständighet.

Stödassistenter kan arbeta på många olika arbetsplatser som till exempel gruppboende, daglig verksamhet eller korttidshem för barn. Som stödassistent kan man arbeta med människor som har exempelvis fysiska, psykiska eller intellektuella funktionsnedsättningar. På barn- och ungdomsverksamheter vistas barn och ungdomar vissa helger eller veckor för att ge avlastning för föräldrarna. Då arbetar man med olika aktiviteter tillsammans med barnen som exempelvis kreativt skapande, musik eller att åka på utflykter.

Många personer inom LSS har nedsatt förmåga att förstå och tolka verbal kommunikation. Arbetet kan då innebära att anpassa den omgivande miljön så den blir förståelig eller att dela upp uppgifter som ska utföras i moment. Ofta i form av bilder, föremål eller genom text, för att förenkla och ge en överblick.

I arbetet ingår också att föra dokumentation över personens utveckling och behov i syfte att kunna följa upp att personen får rätt stöd och hjälp. Rekommenderad utbildning är gymnasieutbildningarna på vård- och omsorgsprogrammet (VO) eller barn och fritidsprogrammet (BF), i första hand inriktning socialt arbete.

Läs mer om yrket här.

Barnmorska

Barnmorskor ansvarar för vården av den blivande mamman och barnet före, under och efter en förlossning. I arbetet ingår bland annat att göra undersökningar och ge smärtlindring vid behov. Barnmorskor arbetar också med preventivmedelsrådgivning, abortvård, gynekologiska hälsokontroller, ultraljud, behandling för barnlöshet, utbildning och information kring sex- och samlevnadsfrågor.

Barnmorskor arbetar på mödravårdscentraler, förlossnings- och BB-avdelningar. De arbetar också på ungdomsmottagningar, ultraljudsmottagningar, gynekologiska vårdavdelningar och mottagningar, infertilitetsmottagningar och klimakteriemottagningar.

Eftersom förlossnings-, BB- och gynekologavdelningar är bemannade dygnet runt, innebär det att arbetstiderna är under dagtid, kvällar och helger. Barnmorskor som arbetar på en mottagning arbetar oftast dagtid.

Läs mer om yrket här.

Kurator

En kurator arbetar med att vara en vägledare och ett stöd för människor i livets olika situationer. Genom samtal försöker man tillsammans med klienterna komma fram till lösningar på problem. Arbetet ger mycket kontakter med människor och varierande arbetsuppgifter. Det kan vara både mycket givande och engagerande men också krävande.

De flesta kuratorer arbetar inom hälso- och sjukvården. Många kuratorer arbetar också inom skolan. Ett begränsat antal kuratorer arbetar inom kriminalvården, rättspsykiatrin eller företagshälsovården.

En sjukhuskurator arbetar med att göra utredningar kring patienters situation. Det kan till exempel gälla rehabilitering efter sjukdom, men också hur man ska lösa ett framtida boende eller att utreda behov av assistans från kommunen.

En skolkurator arbetar med både elever, personal på skolan och föräldrar. Arbetet är fokuserat på att stödja och samtala med elever som har det svårt med skolarbetet eller med den psykosociala miljön i skolan.

Läs mer om yrket här.

Vårdadministratör

Vårdadministratörer arbetar inom sjukvården med att skriva patientjournaler eller i receptionen. Att vara noggrann och ha intresse för språk och människor är viktigt för vårdadministratören.

Vårdadministratörer arbetar på sjukhus, vårdcentraler och inom företagshälsovård. Privata mottagningar, läkemedelsindustrin och medicinska forskningsinstitutioner är också vanliga arbetsplatser. Vårdadministratörer kallas också för läkarsekreterare, medicinsk sekreterare eller medicinsk vårdadministratör.

I patientjournalerna finns information om patientens symtom, undersökningar, provsvar, diagnoser, operationer och andra behandlingar. De flesta journaler hanteras numera digitalt. Uppgifterna om patienterna är känsliga och därför är det viktigt att kunna lagstiftningen om sekretess och journalföring. Patientjournalerna är viktiga när läkare, sjuksköterskor och psykologer möter och utvärderar patienternas behandling, men uppgifterna används också för forskning. Genom att samla landets information om exempelvis diagnoser och operationer kan statistiken användas i forskning eller i planeringen av framtidens sjukvård.

Läs mer om yrket här.